Här är du:

Forskning och rön

Här finns samlat kort om forskning och rapporter om astma och allergologi.

 


FPIES (Food protein induced enterocolitis syndrome)

En uppmärksammad form av icke IgE förmedlad födoämnesöverkänslighet

 
Födoämnesöverkänslighet är ingen enhetlig sjukdom, utan flera olika sjukdomar med gemensamma nämnare på att reagera på olika födoämnen. Orsaken till kroppens reaktion och symtomen kan variera stort.
 
En vanlig typ av överkänslighetsreaktion är IgE förmedlad allergi. Då bildar kroppen IgE antikroppar som sedan ger en reaktion i kroppen nästa gång kroppens celler träffar på födoämnet. De flesta med denna typ av överkänslighet brukar reagera med utslag och klåda. Men ett fåtal kan få kraftigare reaktioner, ibland till och med livshotande, med symtom på systemisk reaktion som astma, blodtrycksfall och chock (anafylaxi).
 
Vid IgE förmedlad allergi är det viktigt att bedöma risken för allvarliga reaktioner. Det vanliga är, även om det finns undantag, att om patienten reagerat lindrigt så kommer de fortsatt att göra det. Finns det en osäkerhet så kan det vara till hjälp att på allergimottagningen få göra en så kallad provokation där man under kontrollerade former utsätts för ämnet som är aktuellt.
 
Kroppen kan också reagera på födoämnen även om det inte är IgE förmedlat. Ofta är dessa reaktioner förknippade med mer kroniska symtom som magont, diarré samt dålig viktuppgång. Det har nu uppmärksammats att även dessa icke IgE förmedlade reaktioner kan ha ett mera dramatiskt förlopp. Vid Food protein induced enterocolitis syndrome (FPIES) kan små barn, i princip från dag 1 i livet, få symtom på födoämne. Hos de minsta är det framförallt mjölk (av naturliga skäl). Symtom förekommer även för andra födoämnen som soja, ägg, vete och ris.
 
Symtomen i den mest dramatiska formen är akuta kräkningar, blekhet, blodiga diarréer, metabol acidos och ibland till och med en chockliknande bild. Inga dödsfall är dock beskrivna. Symtomen kommer ofta inom några timmar efter intag av födoämnet med diarré efter ytterligare några timmar. 
 
Behandlingen vid de akuta tillstånden är vätska intravenöst (direkt i blodbanan) Ibland används även adrenalin, kortison och antihistamin då symtomen kan vara svåra att skilja från en svår allergisk reaktion.  Symtomen är övergående och försvinner om patienten undviker livsmedlet i fråga.
 
Då det idag inte finns något specifikt test för diagnos är det en sammanvägning av anamnes och vid behov en eventuell provokation, som leder till diagnos. Behandlingen är elimination av det aktuella ämnet. I majoriteten av fallen är detta ett övergående besvär som i de flesta fall gått över före 3 års ålder. 
 
Hampus Kiotseridis, barnläkare 
Spec. barn och ungdomsallergologi
Allergikompetenscentrum, mars 2012
 
Referens: 
Nowak-Wegrzyn, Anna & Muraro, Antonella. Food protein induced enterocolitis syndrome. Current Opinion in Allergy and Clinical Immunology. 2009; 9:371-377
 
Fech-Bormann, Mareike & Winberg, Anna & Heijkenskjöld Rentzhog, Charlotte & Nordvall, Lennart.  En pediatrisk kunskapslucka, FPIES – en icke-IgE-medierad födoämnesallergi med dramatiska symtom.  Läkartidningen. 2011; 37 volym 108. Tillgänglig: www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/16923/LKT1137s1767_1769.pdf (2012-03-06)
 

 


The association of obesity and asthma severity and control in children

I senaste numret av Journal of Allergy and clinical immunology presenteras en studie där man funnit att barn med övervikt har en sämre kontrollerad astma än normalviktiga barn.

I studien har de följt 35 000 barn mellan 5 och 17 år i södra Kalifornien. Man tittade bakåt i tiden på barn med astma och undersökte hur mycket medicin de använt (kortison och luftrörsvidgande) samt antal akutbesök och sjukhusvistelser. Resultaten justerades sedan för andra faktorer som kan påverka astmakontroll, som socioekonomiskt faktorer, kön och gastroesofageal reflux.

De fann att överviktiga barn använde mer kortison och mer luftrörsvidgande medicin som tecken på en sämre kontrollerad astma. Man fann också att ju mer övervikt desto sämre kontroll.

Orsaken till detta är ännu oklart men författarna spekulerar i att övervikten kan stimulera inflammation, vilket de sett i mus modeller eller att övervikten försämrar lungornas funktion.

Begränsningar i studien är dels att det handlar om en retrospektiv studie, dels att det inte finns några objektiva parametrar på dålig astmakontroll som spirometri eller andra inflammatoriska markörer.

Studien stödjer uppfattningen att det är viktigit att hantera övervikten för att kunna få bättre kontroll på astman och att sjukvården måste vara uppmärksam på denna faktor och vid behov tidigt vidta adekvata åtgärder. En sådan åtgärd skulle kunna vara att stimulera och på olika sätt underlätta fysisk aktivitet (tex idrott) vilket förbättrar både övervikt och astmans status.

Hampus Kiotseridis, december 2011
Specialistläkare, SUS 

 

Referens:
Kenneth B. Quinto, Bruce L. Zuraw, Kwun-Yee T. Poon, Wansu Chen, Michael Schatz, and Sandra C. Christiansen. J ALLERGY CLIN IMMUNOL, NOVEMBER 2011, 964-969